Redskap för arbetslivsutveckling

Utvecklingsarbetet ger bland annat kunskap om

• hur arbetsorganisationerna leds
• hur samarbetet fungerar
• hur kompetens och belöning utvecklas
• hur förändringar i arbetslivet upplevs på arbetsplatserna.

Strategin för utveckling av arbetslivet styr utvecklingen

Strategin för utveckling av arbetslivet godkändes i maj 2012. Det är fråga om ett av spetsprojekten i statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram. Målet är att det finländska arbetslivet ska bli bäst i Europa senast år 2020. En trepartsarbetsgrupp under ledning av arbetsminister Lauri Ihalainen bereder genomförandet av strategin.

För utvecklingsstrategin har valts fyra prioritetsområden:

• innovation och produktivitet
• förtroende och samarbete
• välbefinnande i arbetet och hälsa
• kompetent arbetskraft
  

Det är bra att beakta dessa prioritetsområden för arbetslivsutvecklingen även i kommunernas nya service- och personalstrategier och program.

Strategin på arbets- och näringsministeriets webbplats>>

KT Kommunarbetsgivarnas rekommendationer och avtal som rättesnöre

Verktyg för utvecklingen av arbetslivet ges också i KT:s rekommendationer och avtal om resultat, utbildning, arbetshälsa, arbetarskydd och personalledning.

Var hitta stöd för utvecklingsarbetet?

Det är möjligt att få stöd för arbetslivsutvecklingen bland annat via olika program och nätverk.

Tekes finansierar också utvecklingen av arbetsorganisationerna inom den offentliga sektorn. Finansiering för att utveckla arbetsorganisationerna kan sökas kontinuerligt. Det går att söka finansiering för kommunsektorns utvecklingsprojekt också via Tekes olika program. Dessutom finansierar Tekes arbetslivsforskning.

Arbetarskyddsfonden stöder forskning och utveckling som syftar till bättre arbetsförhållanden och ökad säkerhet och produktivitet på arbetsplatserna. Utvecklingsstöd kan sökas kontinuerligt. Arbetarskyddsfonden stöder också informations- och utbildningsprojekt.

Inom kommunsektorn finns också många nätverk genom vilka kommunerna får stöd i sitt chefsarbete och kan utbyta erfarenheter och god praxis.

Även KT upprätthåller nätverk, exempelvis ett HR-nätverk. Nätverken är öppna för alla kommuner och samkommuner.