Inom kommunsektorn har frågor som gäller arbetstid till största delen avtalats i de kommunala kollektivavtalen. I vissa fall hänvisar avtalen till bestämmelserna i arbetstidslagen.
Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och då arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen.
Största delen av personalen omfattas av följande arbetstidsformer som bestäms i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA):
- allmän arbetstid
- byråarbetstid
- periodarbetstid
- ordinarie arbetstid 37 timmar i veckan.
Bland annat lärare, läkare, familjedagvårdare och en del av brand- och räddningsväsendets personal följer särskilda arbetstidsbestämmelser. I avtalen finns också bestämmelser om två- och treskiftsarbete.
Arbetstidsform efter uppgifter och verksamhet
Inom de ramar som arbetstidslagen och kollektivavtalen ger väljer kommunen eller samkommunen det arbetstidssystem som är det mest ändamålsenliga för verksamheten och uppgifterna.
Allmän arbetstid tillämpas på all personal som inte följer en annan arbetstidsform. Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar om dygnet och 38 timmar 15 minuter i veckan.
Byråarbetstid tillämpas på personer anställda i kansli- och kontorsuppgifter. Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar om dygnet och 36 timmar 15 minuter i veckan.
37 timmars arbetstid tillämpas bara i de uppgifter som räknas upp i AKTA.
I dessa tre arbetstidsformer kan arbetstiden också vara i genomsnitt den nämnda tiden under perioder på högst sex veckor. I de här arbetstidsformerna kan man också tillämpa flexibel arbetstid.
Periodarbetstid kan tillämpas endast på arbeten och verksamhetsenheter som nämns i 7 § i arbetstidslagen. Även i dessa fall kan periodarbetstid tillämpas endast då arbetsgivaren har behov av att få nattarbete utfört eller behöver ordna arbetsskift på längre än 9 timmar. Den ordinarie arbetstiden är då till exempel under en tre veckors period högst 114 timmar 45 minuter och under en sex veckors period 229 timmar 30 minuter. I periodarbete har ingen arbetstid per vecka eller per dygn fastställts.
Vad kan man avtala om lokalt?
Många arbetstidsärenden kan lokalt avtalas på annat sätt än i de allmänna kollektivavtalen och arbetstidslagen.
Man kan dock inte avtala lokalt om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden, den övre gränsen för övertid, dygnsvilan och lärarnas arbetstidsbestämmelser.
Lokala avtal har ingåtts till exempel om att utjämna arbetstiden under högst ett år.
Med förnuftiga arbetstidslösningar kan arbetsplatsens verksamhet ordnas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Målet med arbetstidsarrangemangen är också att få rätt personalstyrka på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Frivilliga arbetstidsbanker togs i bruk
Den arbetsgrupp enligt det inkomstpolitiska avtalet som behandlat arbetstidsbanker blev klar med sitt uppdrag i början av 2004. Arbetsgruppen föreslår i sin rapport att företag och arbetsplatser själva kommer överens om arbetstidsbanker. Arbetstidsbankerna syftar till att gynna långsiktiga och individuella arbetstidsarrangemang och en smidig samordning av arbetstid och fritid.
Ställningstagande till god arbetstidspraxis
Arbetsmarknadens centralorganisationer presenterade år 2002 ett gemensamt ställningstagande till god arbetstidspraxis. Goda arbetstidslösningar skapar förutsättningar för goda resultat och personal som mår bra.
Genom ställningstagandet ville man aktivera arbetsenheterna till att på eget initiativ se över sina arbetstidsarrangemang. Ställningstagandet grundade sig på det uppdrag arbetsmarknadsorganisationerna fick i det inkomstpolitiska avtalet.
17.5.2006 0:00